Elin Nilsson.

Tänk på så många som har blivit påverkade över vad som har hänt med dig.
Även folk som inte kände dig så väl.
När jag talar av egen erfarenhet så kände jag dig inte sådär jättebra.
Men jag kände dig.
Jag visste hur du var.
Och jag vet att du alltid gick med ett leende på dina läppar, trots allt.
Du & din syster var som en och samma.
Ni var oskiljaktiga.
Bästa vänner, så som jag såg det.
Och nu är du borta.
Men tänk på så mycket du har påverkat.
Säkert äver hundra pers har inte kunnat sova inatt på grund av att dom har legat och tänkt
på hur orättvist det är.
Jag själv låg och tänkte på Caroline och dig mest.
Och på hur det skulle bli nu.
Du hade ju så mycket framför dig.
Du hade precis tagit studenten och skulle nu ut i livet.
Det var nu livet började, på riktigt.
Och någon tog allt det i från dig.
Någon tog ditt liv.
Det dyrbaraste man har.
Det är orättvist.
Hur någon bara kan ta allt ifrån en.
Alla minnen, alla känslor, all lycka. Allt.
Det finns inte kvar mer.
Fy fan.

Jag kan lova dig att det kommer bli ännu en sömnlös natt för mig.
Jag kommer inte kunna sova ordentligt förrän rättvisa har skipats.
Förrän den jävlen är fast.
Även fast du aldrig kommer att komma tillbaka.

Vila i frid.

Tro,Hopp,Kärlek.