Elin Nilsson.

Ser massa träd som susar förbi.
Jag befinner mig på bussen.
Försöker att inte tänka så mycket, men så fort jag stänger ögonen är det kört.
För så fort jag stänger ögonen ser jag något som jag inte vill se.
Nåt som gör ont.
Tar ett djupt andetag.
Känner olika dofter, men en viss genomträngande doft.
Doften av alkohol.
Tittar på den stora mannen som sitter i sätet mittemot.
Han håller en öl i handen, men han gömmer handen nere i en svart tygväska.
Han är full.
Han ser väldigt glad och nöjd ut.
Jag lutar huvudet mot rutan och tittar ut.
"Hjälper det? Blir man gladare av att vara full?
Kanske just när man verkligen är full men när man
börjar nyktra till och ångesten kommer, vad gör man då?
Dricker mer?"
Funderar på det en stund.
Råkar stänga ögonen men öppnar dom lika snabbt igen.
Jag såg det igen.

Tittar på mannen igen.
Nu har han lutat huvudet mot rutan och somnat.
Hans telefon ringer, men han märker inget.
Han tappar taget om sin ölburk.
Den ramlar ner i väskan och det börjar droppa ut öl genom väskan och ut på golvet.
Stackars sate,tänker jag.

Magen börjar krampa.
Funderar på om jag ätit idag.
Åt jag en macka i morse eller?
Det var längesen i alla fall.
Börjar tänka på mat och känner hur det vänder sig i magen på mig.

Tankarna fortsätter flyga runt.
Hur ska jag göra?
Jag vet inte.
Ni vet inte.
Ingen vet.