Roses
Idag har ett ljus gått upp för mig.
Eller det är nog tack vare Sabrine och jenna, men nog mest sabrine.
När jag har mått dåligt har hon alltid sagt till mig att prata med mina syskon,
men jag har aldrig trott att det skulle kunna gå.
Men ändå, nu ligger jag här hos min bror, där jag förmodligen kommer spendera en hel del tid i sommar.
Han har öppnat sitt hem för mig och det betyder så otroligt mycket.
Och idag träffade jag ju även min andra bror.
Vi pratade med och det kändes jättebra.
Den frasen som hela tiden ekar i mitt huvud kom från daniel (min äldsta bror)
- Vi står alltid bakom dig.
Jag tror nog ingen förstår hur bra det känns!
Det känns som den frasen gav mig en slags sköld som gör att inget kan skada mig nu.
Jag har alltid haft dom där, bakom mig. Men jag har aldrig fattat det.
Och därför känns det så otroligt bra nu!
Jag har er, ni har mig. alltid.
Tack. Jag älskar er.
Nej, nu ska jag nog sova snart i alla fall.
Fridens!
