Elin Nilsson.

Firya verie a milme.
Lotesse nai sain dome
nain u care a vaminta sina nore
Ka lle man ta sina.

Jag älskar alviska.

Jag tänker.
Mycket.

Jag har lärt mig att inte göra det så mycket och det hjälper alltid.
Men just nu tillåter jag mig själv att göra det.
Jag tänker på minnena.
Så mycket minnen.
Mina sommarminnen.
Mina vinterminnen.
Mina höst minnen.
Och vårminnen.

Och när jag tänker på det så känner jag mig mycket bättre.
För jag har aldrig mått så bra som jag gör nu.

---

Banne mig!
Jag har börjat packa.
Kom på att jag kan packa allt ikväll, så slipper jag åka hem om i morgon.
Men mor och jag ska in med datan i morgon efter skolan , så att jag packar i kväll allt som jag ska ha med mig, och sen ställer jag det i bilen, så slipper jag dra med mig allt.

" FIFFIGT ELIN!"

- Absolut.

Ja, så jag ska upp och packa ner det sista.
Sen ska jag lägga in de sista sakerna från min data ocg in i denna datan.
Sen ska jag sova.
Är riktigt trött.
Har ju bara sovit i några timmar i natt så det kanske inte är så himla konstigt!

Så detta blir nog mitt sista inlägg. För idag då alltså.

Fridens!
Tro.Hopp.Kärlek.

Och du.