Sad,sad,sad.
Hej!
Nu hade jag tänkt att jag skulle ta och böla lite för er.
Robin åker iväg igen i en vecka.
Men det ledsna har inte riktigt med det att göra.
Jag har blivit så himla trött på att vara hemma hela tiden.
Nej, det beror inte på något, men alla dagar är likadana.
Jag vaknar och sen är dagarna bara sen en stor plåga, för jag har ingenting att göra.
Visst, jag träffar Robin och kompisar. Men ändå. Jag vill bara hemifrån. Och jag blir på sämre och sämre humör för varje dag. Jag går ut och går, bara för att komma hemifrån, men det hjälper inte. Jag har helt ärligt talat funderat på om jag skulle söka bidrag och ta ett lån och flytta hemifrån. Det är jobbigt att jag måste ha mor eller far hemma för att kunna bli körd till bussen. Plus att jag gärna skulle vilja vara själv. Jag blir alltid såhär på sommaren, och räddningen har alltid varit att jag har börjat skolan igen på hösten. Men nu gör jag ju inte det. Jag har inget jobb. Jag har sökt praktikplats, men blivit nekad.
Men nu denna veckan när Robin är borta, så har jag ett ganska så fullt shema ändå.
Mån: Plocka svamp, gäster, och städa
Tis: Jobbcoach,tandläkaren.
Ons: Upp tidigt för att passa barn.
Tors: Städa och förbereda för fredagen.
Fre: Fest för far som fyller år.
Sen har jag bara lördagen och söndagen att hitta på något. FUnderar på om man skulle få tag på sarah och jimmy, och se om vi kan göra något. Hade varit najs.
Det värsta är, att om man ska hitta på något, så behöver man pengar.
Jag har typ inga pengar.
Jag har lite kvar efter studiebidraget, men det är också bara lite.
Jag är verkligen i stort behov av pengar.
Bajs.
Jag avslutar detta inlägget nu, för allt suger verkligen.
Jag är ensam, uttråkad och depp.
Hej!
